Svensk poesi

Dikt på svenska


Dikt Till skönheten

När våra gudar falla
och vi stå ensamma bland spillror,
så utan fäste mer för våra fötter
som klot i rymden —
då skymtar du ett ögonblick, du höga Skönhet.
Då, endast då.
Så sträng som eld du talar tröst:
”Vad som än faller — jag står åter.”
O stanna, stanna, heliga,
och fräls min själ
från lögnen av en måttlös sorg!


1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (2 votes, average: 3,00 out of 5)

Dikt Till skönheten - Karin Boye