Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt Dryckesoffer

Över kĂ€rvt rött vin böjs tunga pannor.
Det Àr inte av vin de Àr tunga.
Det vin som löser vÄra tankar som mest,
det löser minst vÄr tunga.

Som en hemlig glöd och en offereld
Àr kÀrvt rött vin.
Jag ensam vet, för vilka makter
den röken stiger fin.

Jag ensam vet, ur vilka vÀrldar
jag hÀmtar mitt rus.
Var och en stirrar förbi de andra
och lyssnar till fjÀrran sus.

Var och en höjer sitt glas mot ting,
som ingen av de andra ser,
i mörka land, dÀr jubel och klagan
knappt har mening mer.

SÄ höjer jag hÀr mitt röda vin,
min offerglöd i lönn,
mot en smÀrta som Àr min och som liknar mest
den eviga förtÀrande blÄsten frÄn sjön.


Dikt Dryckesoffer - Karin Boye