Dikt Den fallande morgonstjärnan
“Fall”, sade Herren, “fall,
trotsiga morgonstjärna!
Mörker jag unnar dig gärna.
Du är mig kärast i världen all.”
“Fall”, sade Herren, “fall,
brinnande blåa låga!
Glimma i djupens plåga,
res dig en stad av svart kristall!”
“Fall”, sade Herren, “fall!
Du som allt ont skall smaka,
kommer du snart tillbaka?
Du är mig närmast i världen all.”





Liknande dikter:
- Levnadsfärden Adam, Eva man och kvinna, ständigt sträva att varandra kära vinna, vänligt vårda, genomvandra med varandra öden blida, genomlida öden […]...
- Sankt Jodocos. Legend efter Kosegarten Sin tjänares uppriktighet att pröfva, Kom Herren en gång i en torftig skepnad För Sankt Jodocos’ dörr och bad om […]...
- Idyll och epigram – 25 Högt bland Saarijärvis moar bodde Bonden Pavo på ett frostigt hemman, Skötande dess jord med trägna armar: Men af Herren […]...
- Mannatrohet Minns du, när vi började att älska, Satt du en gång i min famn, du goda, Grät så bittert, snyftade […]...
- Till en okänd efterkommande Jag bröt mitt bröd, som andras hand fått baka, och drack mitt vin, som jag ej själv beredde. De, som […]...
- Nyår Du nyår som susar med vingar av glänsande snö, som blandar med glittrande solljus den bittraste vind och tänder mer […]...
- Kyssens hopp Där jag satt i drömmar vid en källa, Hörde jag en kyss, på mina läppar Sakta tala till en annan […]...
- Ja visst gör det ont Ja visst gör det ont när knoppar brister. Varför skulle annars våren tveka? Varför skulle all vår heta längtan bindas […]...
- Simson sjunger, när han fattar om templets pelare Vigd till nasir åt Herren äger du knappt ett namn, utvald, bortlyft ur jordens milda famn. Vigd till nasir åt […]...
- Nybyggarliv Björnen snarkar djupt i mon. Grymma lon sitter lömsk med vassa klon gömd i breda tassen. Nedom brinkens eneris som […]...
- Idyll och epigram – 9 I sin fästmans armar grät en flicka Och beklagade sitt hårda öde: “Under sista natten, gode yngling, Brann min hydda, […]...
- Till en blomma Nyss slöt du dvalan;-ögat, ej fängsladt mer, Än med så hjärtlig glädje mot höjden ser, Där morgonrodnan, af lätta skyar […]...
- Havsbön Havssvall, kom sköljande, ge mig den salta och runda klangen att smaka, den som gavs mig till ett urnamn åldrar […]...
- Den långa dagen Förr, när min vän var här, Var mig en vårdag kort; Nu, då han borta är, Är mig en höstdag […]...
- Till dig Du min förtvivlan och min kraft, du tog allt eget liv jag haft, och därför att du krävde allt gav […]...
- Rättesnöre Du min dag! Jag vill inte bli bara natt och hårt slagg — ty från din kind spreds ljuvligt orörd […]...
- Infruset Skarp som nordanstormen, allas kamp mot alla kyler genom märgen och gör hjärtan kalla. Det som lövomrankat lyste varmt i […]...
- Korperal Storm När korperal Storm var i kronans kläder, då geck han så stolt med sett stolta geväder, på Trossnäs för konung […]...
- En vintervisa Jag sörja, jag sörja, jag sörja väl må, ty stjärnorna så kalla på himmelen gå och frusen och kall är […]...
- Elementarandar Vi, vi äro äldre än ni, jordens barn, ni stolta, ni unga. Kaos’ uråldriga röst äro vi, Kaos’ oformliga sång […]...