Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt De osynliga tingen

Ni trogna ting,
som vill min tro begÀra,
jag glömmer hos er
att jag har mÀnskor kÀra.

Ni sÀkra ting,
för er jag lugnt kan falla,
men dimmor och dagg
Àr vÀnskapslöften alla.

Ni starka ting,
som kropp och sjÀl ej Àger,
o red mig hos er
det tryggaste bland lÀger!

II

Och Ă€ndĂ„ — du, min vĂ€n,
du gav mig tingen.
Din skönhet Àr i dem.
Annars fanns dÀr ingen.

Du blev min tunga törst
till vita vÀrldar.
Du blev den syn, som sval
mot all sorg mig hÀrdar.

Du skymt av fjÀrran mÄl,
som spÀnner vingen,
min vÀg Àr vÀg till dig.
Annars fanns dÀr ingen.


Dikt De osynliga tingen - Karin Boye