Dikt Ărnen och ugglan
Ugglan satt uppÄ en gren af boken,
Men i granen bredevid satt örnen.
Sakta talte ugglan dÄ till örnen:
”Bort dock, örn! Hvad sneglar du hit öfver?
Underligt Àr nu för tiden folket,
Kunde sĂ€ga: Ugglan Ă€lskar örnen.”
Ărnen Ă„ter svarar henne detta:
”Packa dig, du grĂ„a, plumpa uggla!
Ej Ă„t dig bestĂ„s en sĂ„dan herre.”