Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt Mitt lif

Strid pÄ brÀdden af en graf,
Segling pÄ ett vredgadt haf,
StrÀfvan pÄ en stiglös stig,
O mitt lif, jag nÀmner dig.

LÀngtan fyllde seglarns hÄg,
Hafvet för hans öga lÄg:
”O, dĂ€r bortom purpurskyn
Vill jag se en högre syn,

Vill jag nÄ en bÀttre strand,
Ljusets, fridens, glĂ€djens land.”
Seglet svÀllde, hoppet log,
Mot det vida skeppet drog.

Strid pÄ brÀdden af en graf,
Segling pÄ ett vredgadt haf,
StrÀfvan pÄ en stiglös stig,
O mitt lif, jag nÀmner dig.

Hvar Àr hamnen, lugn och klar,
HjÀrtats frid frÄn forna dar?
Hvar Àr hoppets guldkust gömd,
Aldrig nÄdd och aldrig glömd?

VÄgen seglarns kosa stör,
Stormar hvina ofvanför;
Ack, Ànnu stÄr purpurskyn
Lika fjÀrran för hans syn.


Dikt Mitt lif - Johan Ludvig Runeberg