Svensk poesi

Dikt på svenska



Dikt Flickans årstider

Flickan gick en vintermorgon
I den rimbeströdda lunden,
Såg en vissnad ros och talte:
“Sörj ej, sörj ej, arma blomma,
Att din sköna tid förflutit!
Du har lefvat, du har njutit,
Du har ägt din vår och glädje,
Innan vinterns köld dig nådde.
Värre öde har mitt hjärta,
Har på en gång vår och vinter:
Gossens öga är dess vårdag,
Och min moders är dess vinter.”


1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (3 votes, average: 3.00 out of 5)

Dikt Flickans årstider - Johan Ludvig Runeberg