Svensk poesi

Dikt på svenska


Dikt Den försiktiga

Du, min flicka, du, min röda blomma,
Aldrig satt ännu och aldrig omsatt,
Ej med svala flöden än begjuten,
√Ąn ej plockad, √§n f√∂r ingen doftfull,
Aldrig kysst ännu och aldrig famnad,
Sköna, finge jag en gång dig kyssa!

”Finge det, du gode, efter √∂nskan,
Stötte endast till din äng min trädgård:
Komma skulle jag att blommor vattna,
Du att föra hästarna på bete:
Kunde då mig kyssa efter önskan,
Borde blott ej bita mig i kinden,
Att min mor ej finge sk√•da m√§rken.”


Dikt Den försiktiga - Johan Ludvig Runeberg