Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt De svarta ögonen

Modren bannade sin Jovo:
”Son, hvar höll du hus i aftse?”

”Bana icke, gamla moder!
Hos tre sköna flickor var jag.
En var hög och smÀrt till vÀxten,
En var röd och hvit om kinden,
En bar ögon, lika natten.
Af den höga, af den smÀrta,
PlÄgas, moder, nu mitt hufvud;
Och af den med röda kindren
PlÄgas nu mitt bröst, o moder;
Men af den med svarta ögon,
Gamla moder, tar jag döden.
LÀgg mig pÄ en bÄr och för mig
Till den huldas tjÀll, att hennes
Svarta ögon mĂ„ mig skĂ„da.”

Sagdt; och honom lÀmnar lifvet.
PÄ en bÄr han lÀggs af modren
Och till flickans boning bringas.
Hon med svarta ögon ser det.

Och hon talar till sin moder:
”LĂ„t mig dö, min gamla moder!
LÀgg mig sen pÄ bÄren, lÀgg mig
NÀra till den sörjda döda!
Sen en graf oss red och sÀnk oss
Hand i hand i den till hvila.


Dikt De svarta ögonen - Johan Ludvig Runeberg