Svensk poesi

Dikt på svenska

Svensk poesi > Gustaf Fröding > Väntan

Dikt Väntan

Vår framtid tycks mig lik en dunkel vall
av tunga moln med kopparglans i färgen,
som mörkgrön brons stå skogarne på bergen,
som bläck är sjön och ån som smält metall.
Av ångest pressas livets hjärtekammar,
du starka makt, du makt, som slår och flammar
giv ljus, bräck sönder kvalmet med en knall,
slå tungt, slå hårt med dånets dova hammar.


Liknande dikter:

  1. Du är min själs uppståndelse Du är min själs uppståndelse till verklighetsextas, att luften rör mig het som eld och syns som ett hav av […]...

  2. Hur kan förtröstan leva? Omkring oss störtar allt, och mer skall störta, tills ingen sten är kvar för att stödja vår fot. Hur kan […]...

  3. Brinnande ljus Nu ropar natten högt i nöd, av okänd ångest full. Nu tänder jag här två raka ljus för eviga mörkers […]...

  4. Inåt M i n Gud och m i n sanning såg jag i en sällsam stund. Mänskors ord och bud tego. […]...

  5. De blindas dag När sista prakten flammar av lundarnas fackelfest, i låg och vänlig kammar jag sitter som din gäst. Det finns ej […]...

  6. Döden Långt från bygden, i storskogens innersta gömma, i min koja på Sami, vid de mörknande glöden, har jag mött den […]...

  7. Idyll och epigram – 2 Först gå bäckens första bubblor sönder, Först förvissna vårens första blommor; Men din första kärlek, unga hjärta, Öfverlefver länge hvarje […]...

  8. Liliths sång Molnen hänger tunga, mognar i ljumma mörkret, där de göms, nattblåa druvors klunga, tunga av vin, som tyst över jorden […]...

  9. Korsmässa (Tredje maj i gamla kalendern) Du kom en morgon genom björkallén. Du bar en blommande och regnig gren, och du […]...

  10. Fylgia Fylgia, Fylgia, fly mig ej, när jag drags av det låga mot dyn, du skygga, förnäma, sky mig ej, när […]...

Dikt Väntan - Gustaf Fröding
« 
 »