Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt Salomos insegel

Ni sade mig, jag saknar karaktÀr
och skolad tankegÄng och ordnade principer
och stadighet i tron och sÄdant dÀr,
som hÄller mÀnskor uppe, nÀr det kniper.

Det finns en gammal magisk hemlighet
om andarne och Salomos signet.
Det sÀgs, han tog en legion av dem
en vacker afton i Jerusalem,
kanhÀnda var det ocksÄ i Damasco,
och var och en han stack i ena flasko.
I halsen lÀt han fasta proppar slÄ
och satte sedan sitt signet dÀrpÄ.
Det var ett fÀngelse, som höll mot slÄ och dra,
av bÀsta kvalitet, solitt och bra.
Nu vill jag sÀga eder i förtroende:
I Àren andarne, i flaskor boende,
och eder stÀnger en förseglad propp,
var gÄng I lÀngten ut och viljen opp!

Men jag vill hellre brÀnnas ned till aska
Àn lÄta korka in mig i en flaska.
Och om kung Salomo pÄ tronen satt
och bjöd att lÀgga sju provinsers skatt
Ät höger till som lön Ät varje trÀl,
som lydigt lÀte korka in sin sjÀl
– den frie tiggarns stav Ă„t vĂ€nster till
och sade vÀlj! och ske dig som du vill!
– jag grepe staven utan lĂ„ng förbidan
och sade tack och gick Ă„t tiggarsidan.


Dikt Salomos insegel - Gustaf Fröding