Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt Reseda

Blomster i de svala lunder,
dÀr du dvÀljes obekant,
dig jag sjunger, dolda under,
frÀmling frÄn ett bÀttre land!

Solens strÄle icke stÀnkte
med sin purpur dina blad;
ibland grÀsen du dig sÀnkte,
steg ej frÀmst bland blommors rad.

Fast du ej av ljuset smekas,
bor en helig eld i dig;
och din sjÀl, som uttryck nekas,
blommar stilla inom sig.

Leva, ack, det Àr att lida!
Ljuvt du andas ut din bön.
GlÀd dig, blomma! GlÀdje sprida
bÀttre Àr Àn vara skön.


Dikt Reseda - Erik Gustaf Geijer
«