Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt Ljusstöperskan

Stilla tindrar stjÀrnan.
TÀrnan stÄr vid tjÀrnan,
doppar de drypande vekar
i oxars och vÀdrars talg.
Brasan pÄ fönstret lyser,
lockar vandrarn som fryser:
Kom till julens lekar
och ljuvliga rus och svalg!
Ljus, o ljus, du tecknar din stig
pÄ drivorna vÄrlöksgul.
Ljus, o ljus, du blommar för mig
som kommer ur mörksens skjul.

Tag mig till nÄder, tÀrna
Dig vill jag tjÀna gÀrna,
dig vill min tro jag bjuda
som Àrlig och rask ung drÀng.
Makt har jag ej och medel,
klen Àr min orlovssedel,
dock kan jag ister sjuda
och lysa en mö i sÀng.
StÀd mig till ljusknekt och lÄt mig gÄ
med ditt bloss i den mörka helg!
TÀnd för mig dina ögon tvÄ,
och lys som en vÄrfrusÀlg!

Rör i din kittel, hÀxa!
LÄt dina vekar vÀxa,
vÀxa till trÀd med grenar
och ensliga liljespön.
Snart skola stÀll och krona
stÄ som i kör ocb tona
hymnen om sol som lenar
himmelskt pÄ vintersnön.
Jordisk och grov jag föga förstÄr
din skÀra ljusmelodi,
kÀnner blott sus av ditt ljusa hÄr,
din ljusa vÄr dÀri.

Ljusen skall jag snyta.
Doppa skall jag i gryta,
stora vörtbrödsskivor
och skummande, mÀktigt flott.
BÀgarn skall glimma pÄ skÀnken
folket skall stimma pÄ bÀnken.
HÀr inom höga drivor
velom vi jula gott.
Troll och ulvar nalkas vÄr by
och Àrna oss harm och sorg.
Stöper du ljus, sÄ stöper jag bly
att vÀrna vÄr glÀdjes borg.

Stilla tindrar stjÀrnan.
Svennen sitter hos tÀrnan.
Liver Àr ljusa tankar
och honung och njuratalg.
VĂ€sen ur vita sagor
dansa i eld och flagor,
dansa tills kol och dankar
slockna i nattens svalg.
Julevind och julepsalm
ljuda i stilla kvÀll.
DrÀngen somnar pÄ julehalm
och tÀrnan i killingsfÀll.


Dikt Ljusstöperskan - Erik Axel Karlfeldt