Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt Hos hÀxan

NÀr den dimmiga natten som ler Àr grÄ
och Ängande rÄ,
tar hÀxan den fotsida slöjan pÄ
och ut genom dörren glider.
Hon smyger kring skjul och lider
bland groblad och nata och ÄkerkÄl.
Hom kommer tillbaka, och över en skÄl
hon daggen ur slöjan vrider.

DÀr vÀntar pÄ bÀnken i hÀxans hus
en liten stackare, tyst som en mus,
fast tÄrarna trilla pÄ hennes tröja.
Ack, kunde dock kvinnotÄrar böja
till bot och bÀttring en trolös man
som vÀnt sin brottsliga hÄg till en ann!
Men hÀxan signar med mumlande ord
den ymniga grÄt som nattlig jord
har fÀllt pÄ den sviknas bröllopsslöja.
Han skall kÀmpa med luttrande Änger om natten,
nÀr hans kudde blir stÀnkt med det trolska vatten.


Dikt Hos hÀxan - Erik Axel Karlfeldt