Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt Drömd lycka

Ur mitt fattiga, mörka liv,
ur min ensamhets lÄngsmma natt
höjer jag sÄngen om dig, mitt viv,
min förstligt glimmande skatt.
Med flyende pensel jag mÄlar
din bild i drömmarnas stund,
en bild av skimmer och strÄlar
pÄ furuskuggornas grund.

Av tranbÀrets friska glöd
din mun Àr smÀktande varm.
Som finaste mossa, vit och röd,
förtona din hals och barm.
Av björkarna hörtguld lÄnad
Àr fÀrgen jag ger Ät ditt hÄr.
Men din blick har en leende trÄnad
som aldrig jag gripa förmÄr.

Din vÀg Àr i glans och ljus,
som av strÀngspel bÀres din gÄng.
Men jag drömmer du Àlskar skognattens sus
och det grönskande vildsnÄrens sÄng;
frÄn fester, prunkande tomma,
frÄn njutning som tröttar blott
du lÀngtar till strÄ och blomma
i glömskans och tystnadens slott…

Och en dag, dÄ din hÄg Àr het
och tvivlen ej mer förmÄ,
du kommer sjÀlvmant den stig som du vet
att du aldrig Äter kan gÄ.
Mitt jubel till mötes dig sjunger,
mitt hjÀrta till mötes dig slÄr.
Vi smÀlta i kÀrlekens hunger
tillsammans för livets Ă„r. –

Ur mitt fattiga, mörka liv,
ur min ensamhets lÄngsamma natt
ropar jag stolt: Vill du heta mitt viv,
sÄ axla min ringhet glatt!
Din fÀgring skall rikast smycka
i bröllopskvÀllen vÄrt bo;
din hemgift heter lycka,
din morgongÄva ro.


Dikt Drömd lycka - Erik Axel Karlfeldt