Svensk poesi

Dikt på svenska

Home ⇒ 💗Edith Södergran ⇒ Skogsdunkel

Dikt Skogsdunkel

I den svårmodiga skogen
bor en sjuk gud.
I den dunkla skogen äro blommorna så bleka
och fåglarna så skygga.
Varför är vinden full av varnande viskningar
och vägen mörk av dystra aningar?
I skuggan ligger den sjuke guden
och drömmer elaka drömmar…


1 Star2 Stars3 Stars4 Stars5 Stars (1 votes, average: 5,00 out of 5)

Liknande dikter:

  1. Kväll Jag vill ej höra den sorgsna sagan skogen berättar. Det viskar ännu länge mellan granarna, det suckar ännu länge uti […]...

  2. Ett rus Här ligger jag och rullar mäj på Stånghedens grus – jag är glad att ej någon det vet. Jag vart […]...

  3. Vallarelåt Hör du ej bjällrorna, hör du, hur sången vallar och går och går vilse i vall? Korna de råma och […]...

  4. Sången om de tre gravarna Hon sjöng i skymningen på den daggvåta gården: I sommar växa tre rosenbuskar över tre gravar. I den första graven […]...

  5. Nu lyser månen klar och kall Nu lyser månen klar och kall som min stolta älskares öga, och vinden går fram med dån och skall, och […]...

  6. Valborgsnatt Sent omsider står jag vid ödenas berg. Runtomkring som ovädersmoln skockar sig formlösa väsen, skymningsdjur, svartvingade, fosforögda. Stannar jag? Går […]...

  7. Blommande rönn I den blå Johanneskvällen vilar luften ljum och len. Stora, tunga, vitgrå blommor bryter jag från rönnens gren. I den […]...

  8. Vandring Här är din väg, där spenslig björk mot åsen byggt en ljus portik. Vid sidan ligger tjärnen, mörk av ljuvligt […]...

  9. Två vägar Du skall överge din gamla väg, din väg är smutsig; där gå män med lystna blickar och ordet: lycka! hör […]...

  10. Oktober Jag hyrde mig ett landtligt hus på stenig ås, i luft och ljus. För första gången på många år förnam […]...

Dikt Skogsdunkel - Edith Södergran
« 
 »