Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt Livets syster

Livet liknar döden mest, sin syster.
Döden Àr icke annorlunda,
du kan smeka henne och hÄlla hennes hand och slÀta hennes hÄr,
hon skall rÀcka dig en blomma och le.
Du kan borra in ditt ansikte i hennes bröst
och höra henne sÀga: det Àr tid att gÄ.
Hon skall icke sÀga dig att hon Àr en annan.
Döden ligger icke grönvit med ansiktet mot marken
eller pÄ rygg pÄ en vit bÄr:
döden gÄr omkring med skÀra kinder och talar med alla.
Döden har veka drag och fromma kinder,
pÄ ditt hjÀrta lÀgger hon sin mjuka hand.
Den som kÀnt den mjuka handen pÄ sitt hjÀrta,
honom vÀrmer icke solen,
han Àr kall som is och Àlskar ingen.


Dikt Livets syster - Edith Södergran