Dikt KvÀll
Jag vill ej höra den sorgsna sagan
skogen berÀttar.
Det viskar Ànnu lÀnge mellan granarna,
det suckar Ànnu lÀnge uti löven,
Ànnu lÀnge glida skuggor mellan de dystra stammarna.
Kom ut pÄ vÀgen. DÀr möter oss ingen.
KvÀllen drömmer blekröd kring tigande dikesren.
VÀgen löper lÄngsamt och vÀgen stiger varligt
och ser sig lÀnge om efter solens sken.