Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt Den speglande brunnen

Ödet sade: vit skall du leva eller röd skall du dö!
Men mitt hjÀrta beslöt: röd skall jag leva.
Nu bor jag i landet, dÀr allt Àr ditt,
döden trÀder aldrig in i detta rike.
Hela dagen sitter jag med armen vilande pÄ brunnens marmorrand,
nÀr man frÄgar mig, om lyckan varit hÀr,
skakar jag pÄ huvudet och ler:
lyckan Àr lÄngt borta, dÀr sitter en ung kvinna och sömmar ett barnatÀcke,
lyckan Àr lÄngt borta, dÀr gÄr en man i skogen och timrar sig en stuga.
HÀr vÀxer röda rosor kring bottenlösa brunnar,
hÀr spegla sköna dagar sina leende drag
och stora blommor förlora sina skönaste blad…


Dikt Den speglande brunnen - Edith Södergran
«