Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt Postvagnen

Den kom i storm och senhöstfrost –
ur dimmor dök den fram
med brev frÄn mor, med brev till mor,
med bitter sorg, med kÀrlekspost,
med allvarsord och barnaglam
frÄn vÀrlden, ond och stor.

Den vÀntades vid knut och vret
till hundra ögons tröst,
den kom med brev, med bud till den,
som bar en kÀrlig hemlighet
i varmt och hoppfullt bröst.

Den kom med brev om sorg och död
och skumma ögons grÄt,
och hÀlsades av tusen ljus
i tusen hem, av fröjd och nöd
vid höglandsvÀgens grus.

Nu kommer den ur töcknig skog
pÄ vÄta Àngar fram,
i midnattsregn, i midnattsfrost,
med stormens gÄng i myr och skog
gÄr nattens jÀttepost.

Den gÄr med eld och gÄr ej trött
och gÄr till tusen hem
i yra, snabb som vindens sus,
i brokig glans av grönt och rött,
en virvelvind av ljus.

Och bakom rutors gula glas
stÄ nattens vakna mÀn
och de ha brev till far och mor
och de ha brev frÄn hamn och skans
frÄn hela vÀrlden ond och stor
med bud frÄn vÀn till vÀn.


Dikt Postvagnen - Dan Andersson