Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt NyÄr

Du nyÄr som susar med vingar av glÀnsande snö,
som blandar med glittrande solljus den bittraste vind
och tÀnder mer flammande rosor pÄ jungfrulig kind
och kramar Ă€n hĂ„rdare bröstet pĂ„ den som skall dö –
jag hÀlsar dig nyÄr med glÀnsande vingar av snö!

O giv att all vÀrlden till slut mÄtte bliva som dÄ
nÀr Herren ej Ànnu befallt nÄgon grÀns mellan vatten och land,
nÀr Ànnu ej djurögat stirrat mot rymdernas blÄ
och Ànnu en svagling ej rivits av tass eller hand,
och kĂ€rleken Ă€nnu ej kommit att locka och slĂ„ –
O giv att all vÀrlden till slut mÄtte bliva som dÄ!


Dikt NyÄr - Dan Andersson