Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt MorgonvÀkt

I mörkret stapplande omkull
han trevar sig med nöd framÄt,
hans sjÀl av lÀngtan hem Àr full
och tung som hÀmmad grÄt.

Han vet ej mer varthÀn han gÄr
Àn den vars ögas ljus Àr slÀkt,
men av ett sus frÄn bergen spÄr
han Àn en morgonvÀkt.

O vind, som över bergen for,
var kommer du ifrÄn?
Har du ett budskap frÄn en mor
Ät hennes smÀrtas son?

(1920)


Dikt MorgonvÀkt - Dan Andersson