Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt Milrök II

En gÄng i Àndlösa skogar dÀr urbergen stupande stÄ,
bortom svindlande, vida myrar, dÀr timmarna dödstysta gÄ,
dÀr vÀlvde i smÀltvit hetta ett bÄl under stybbade bryn,
dÀr tumlade vÀldig och vitgrÄ den frÀna röken mot skyn
DÀr kring gick en sotig mÀnska med ögon som matt porslin
och svettas hett under sotet i de vassaste vindarnas vin.
Hans sjÀl kunde brinna som andras, hans bröst hade hat och tro
och hans lÀngtan steg med röken ur skogarnas eviga ro.
Han sjöng och hans sÄng blev röken frÄn ett bÄl som helt brann ner,
det Àr vitt och svart och försvinner, det Àr milrök och ingenting mer.


Dikt Milrök II - Dan Andersson
 »