Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt Kom, lyssna

Kom, lyssna pÄ stormen som rytande talar,
pÄ berg som i ödslighet ensamma stÄ!
Högt rullar hans rop över natthöljda dalar,
högt visorna klinga och marscherna gÄ!

Han gÄr som en svartmÄlad brigg genom natten,
bland klippor och rev över stenbeströdd mark.
Vart gĂ„r han? Jag vet ej – en gud stĂ„r vid ratten,
allsmÀktig, befallande, stjÀrnströdd och stark.

Han seglar vÀl kanske till soluppgÄngstiden,
han lÀgger vÀl till för att vila en gÄng.
Det styr vÀl i hamn nÀr all natten Àr liden,
det finns vÀl en strand fastÀn vÀgen Àr lÄng.


Dikt Kom, lyssna - Dan Andersson