Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt Jungman Jansson

Hej Ä hÄ, Jungman Jansson, redan friskar morgonvinden,
sista natten rullat undan och Constantia ska gÄ.
Har du grÄtit med din Stina, har du kysst din mor pÄ kinden,
har du druckit ur ditt brÀnnvin, sÄ sjung hej Ä hÄ!

Hej Ä hÄ, Jungman Jansson Àr du rÀdd din lilla snÀrta
ska bedraga dÀj, bedraga dÀj och för en annan slÄ?
Och som morgonstjÀrnor blinka, sÀj, sÄ bultar vÀl ditt hjÀrta,
vÀnd din nÀsa rÀtt mot stormen och sjung hej Ä hÄ!

Hej Ä hÄ, Jungman Jansson, kanske ödeslotten faller,
ej bland kvinnfolk, men bland hajarna i Söderhaven blÄ?
Kanske döden stĂ„r och lurar bakom trasiga koraller –
han Àr hÄrdhÀnt, med hederlig, sÄ sjung hej Ä hÄ!

Kanske sitter du som gammal pÄ en farm i Alabama,
medan Ären siktas lÄngsamt över tinningarna grÄ.
Kanske glömmer du din Stina för en sup i Jokohama –
det Àr slarvigt, men mÀnskligt, sÄ sjung hej Ä hÄ!

(1917)


Dikt Jungman Jansson - Dan Andersson