Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt N:o 58.. stadshagen

N:o 58.STADSHAGEN,
Pastoral,
Dedicerad til Herr Grosshandl.
Eric Noer.

Nej fÄfÀngt! hvart jag ser,
Ej minsta Nymph ger ögat ro;
Om ej i grus och ler
En klacklapp af en sko.
Fin.
Ej visar mig en tÀck Bergere
Sin fot i sprÄnget blyg.
Hvad ser jag? Toffeln ligger dÀr
Förutan öfvertyg.
D. C.
* * *
Fast Soln hvart tak förgylt,
Vid tusen Foglars morgonsÄng,
Syns ÀndÄ ingen skylt
PÄ minsta Krögar-StÄng.
Fin.
Ach hade Fredman blott förlag,
SÄgs hÀr i hvart et hörn
En mÄlad kanna med beslag,
Och pÄ dess lock en örn.
D. C.
* * *
Ja! hvart jag vÀnder mig,
Emellan gropar, kÀrr och dy,
Förvillad Àr min stig,
Och alla Nympher fly.
Fin.
Hvem hör min sÄng frÄn denna sten,
PÄ en sÄ sumpig plan?
Blott Skatan pÄ den torra gren,
Och KrÄkan dÀr i gran.
D. C.
* * *
Syns Äkrens gyldne prÄl
Nedbugnande vid vÀdrens sus?
Hörs SkördemÀnnens skrÄl
Bland lior, glas och krus?
Fin.
Nej fÄfÀngt söks en stackad vÄlm,
Och ingen Lyra hörs,
Fast vÀgen bÀr til Drottningholm,
Dit SÄng-Gudinnan körs.
D. C.
* * *
Nej vid min klagoton,
Jag Bromsars trumpna mummel hör;
PÄ klippan rÄmar Kon,
Och Tjuren nedanför.
Fin.
Vid gÀrdsgÄrds-grindens brutna led
Sig HÀsten, stielpt sÄ matt,
DÀr den som nyss sÄ modig red,
Nu snarkar utan hatt.
D. C.
* * *
Hvad sqvalpning i hvart stig!
Tallkottar, stickor, ris och barr!
DĂ€r Ufven grufvar sig
Vid gamla Stammars knarr.
Fin.
Ej plockar Herdens trogna hand
Åt lilla sin Jeanette,
Ur dessa tufvors sqvalp och sand,
En enda Bröst-Bouquett.
D. C.
* * *
SÄ sitte lÀnge hin
HÀr törstande, och intet jag!
Gladt hjerta och godt vin
Är lifvets sammandrag.
Fin.
Du som frÄn slÀp och grÀl och tvÄng
Til Bacchi VinprÀss gÄr,
Sjung hÀr din rÀtta frihets sÄng,
Ditt glas islagit stÄr.
D. C.


Dikt N:o 58.. stadshagen - Carl Michael Bellman
«