Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt N:o 43

N:o 43.

Adams skÄl, vÄr gamla far!
Du en hedersman vist var.
Skinböxor, kappa.
KĂ€ra Grand’ pappa!
Du och Eva
Viste lefva,
Och i glasen nappa.

Fru mor Eva om du skull’
Stiga upp nu ur din mull,
Skulle du dricka,
JĂ€spa och nicka,
Röd och sköner;
Dina söner,
Flaskan til dig skicka.

Salig Malin, PĂ„l och Per
Hvila frÄn alt verlds besvÀr,
Hvar i sin gömma.
Det mĂ„nd’ oss ömma;
LĂ„t oss dundra
Som sju hundra,
Och vÄr flaska tömma.

Salig Noach med sin Fru
Sofva sött och hvila nu;
Sofve de bÄda
Fria frÄn vÄda!
LĂ„t oss dricka,
Muntra, qvicka,
Och vÄrt lif beskÄda.

Bara en Àr til af dem
Som bodt i Jerusalem,
Skomakarn gamla
Som mÄste famla
Kring med lÀsten,
SÀger PrÀsten,
Tils vÄr verld skal ramla.

Gamla helgon, pick och pack,
Fly frÄn mig med tusend tack;
Bacchus min fader
Han gör mig glader,
DĂ€r Han andas,
RĂ€ttlig blandas
Lyckans fagra blader.

SlÄ dÄ glasen fulla i,
Bort med verldens bryderi,
Ängslan och nöden,
Och sjelfva döden!
Goda magar,
Glada dagar,
Blifve vÄra öden!


Dikt N:o 43 - Carl Michael Bellman
 »