Svensk poesi

Dikt på svenska


Dikt N:o 26, Rörande mutter Berg och angående Lotta i Kolmätargränden och vad som passerat

Rörande mutter Berg och angående Lotta i Kolmätargränden och
vad som passerat.

”Var står fiolen – säj, min son?”
Mutter, gutår.. Där står han i vrån.
Skall jag dra till?
”Gör som du vill..
Sätt dig, vänd upp och ned på sån –
hör basfiolns klang och dån!
movitz, nå, käre, börja!
Gråt ej… vi ska du sörja?
Karl är karl – skall du vara så rädd om ditt skinn!
Låt mig se huru djupt kirschfängarn tog in…”
Mutter, i huvudu jag fått fyra hugg:
ett uti armen… gutår nu i mjugg!
Mutter, gutår…
Två hugg i mitt lår –
blott för mitt tal.
Fan till korpral!
han ville jag skull spela. Jag svara:”Hut!”
Därmed så högg han mig — på min trut.

”När skedde det? var karln besatt?”
mutter, gutår… Det skedde i natt.
jag grep en drill,
vips slog han till,
slog av peruken och min hatt
och dansa golvet kring med skratt.
Därpå så i minuten
fick jag ett slag på truten.
och den besten var kär uti dottern som jag,
och jag ropte på Lotta:”Hirschfängaren tag!”
krögarn iskjortarn han kom också ut –
vips gav han krögarn ett slag på sin trut.
krögarn han svor och ropte på mor.
Mor är bastant:
hon gav galant
krögarn en örfil – och korpralen han log.
Och man och hustru jag… så bedrog!

Tyst, mutter, tyst – jag var ej känd:
aldrig jag spelt i Kolmätargränd.
Satans alarm…
mitt lår och min arm,
lårbenet, bröst och höft och länd!
Nu har jag skruvat strängen spänd:
si hur knogen springer!
Mutter… mit sjuka finger –
aj, se skinntutan damp där in i basfioln…
aj, se plåstret… där ligger det under stoln!
Stråken avbruten och taglet är allt –
Lota är borta och brännvinet kallt:
Mutter, gutår!
Mitt bröst har ett sår:
den mig det gav,
öppnar min grav.
Kolmätars Lotta hon är orsak till allt…
Mutter, i går gick hon… med en palt.


Dikt N:o 26, Rörande mutter Berg och angående Lotta i Kolmätargränden och vad som passerat - Carl Michael Bellman