Svensk poesi

Dikt på svenska


Dikt N:o 12

N:o 12.

Venus, Minerva,
Mars bland de djärfva,
Han som med trummor och döden går på,
Pallas och Clio,
Muserne Nio,
Jupiter, Pluto, Apollo också,
Gudar, Gudinnor,
Hjeltar, Hjeltinnor,
Hela Olympen gutår i min vrå!

Eder til ära
Törs jag begära
Af edra nåder den lycka och grace,
Utan att ljuga,
At i min stuga
Hålla til godo et litet Calas;
Värden är ringa;
Skinka och bringa,
Pepparot, senap och vin några glas.

Bacchus han språka
Hur han skull åka
Uti en vagn med Pan och Sylvan
Phoebus ej mägtar,
Han sig ursäktar,
Gubben har durchlopp och dras med qvartan;
Ja, Melpomene
Har ondt i bene;
Fröken dock skicka mig en Parmesan.

Juno har snufva,
Nattrock och hufva
Ärna Gudinnan at kläda sig i;
Jag blef villrådig,
Dock var hon nådig
Sade, jag kommer uti Chauve-souris.
Vördnad i hjerta,
Bäfvan och smärta!
Gudar, Gudinnor, kom gören parti.

Men, jag mig stärker,
Fast jag förmärker,
At från Olympen är icke en själ.
Sorgen å sido!
Bacchus! Cupido!
När jag har Er, jag ej ledsnar ihjäl.
Lappri i skymfen!
Strunt i Olympen!
Tyst! jag nu somnar så roligt. Farväl!


Dikt N:o 12 - Carl Michael Bellman