Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt N:o 10

N:o 10

Supa klockan öfver tolf,
Lefva bland förryckta!
Jorden Àr mitt kammargolf,
Solen Àr min lyckta!
Jag bryr mig om ingenting,
Blott at hjernen löper kring
Löper kring
Löper kring
Löper kring
Löper kring,
Intil dess hon domnar,
Och jag fattig somnar.

I min Farfars gamla rock,
HÄl uppÄ armbÄgen,
StÄr jag bland en lustig flock,
Super bara rÄgen,
Tar mig ur de vackra krus
Morgon-, middags-, afton-rus
Afton-rus
Afton-rus
Afton-rus
Afton-rus,
Och sÄ blir jag röder
Som de Àgta bröder.

Stode salig Far min opp,
Och mig hörde hicka,
Sade han: min gosse, topp!
Vi sku brorskÄl dricka.
Ja min Bror, sÄ svarte jag:
Drick med mig til ljusan dag
Ljusan dag
Ljusan dag
Ljusan dag
Ljusan dag,
Sedan mÄ du ila
Åter til din hvila.

Blefve jag en riker man,
Finge mynt i pungen,
Skulle jag til Jul min sann,
KlÀ mig grann som Kungen,
Köpa mig förr’n nĂ„gon tror,
Rock och vÀst och nya skor,
Nya skor
Nya skor
Nya skor
Nya skor,
Och sÄ pung i hÄret,
Och sÄ ur pÄ lÄret.

Min min strupe vil bli full,
TĂ„l ej denna torken;
Guld ej annat Àr Àn mull,
Gubbar ta ur korken;
LĂ„tom oss i ro och fred
SvÀlja sista klunken ned,
Klunken ned
Klunken ned
Klunken ned
Klunken ned,
Och oss sedan döda
I det vÄta röda.


Dikt N:o 10 - Carl Michael Bellman