Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt Haga (FjÀriln vingad)

N:o 64
Haga
Dedicieras till herr capitainen Kjerstein

FjÀril vingad syns pÄ Haga,
mellan dimmors frost och dun,
sig sitt gröna skjul tillaga,
och i blomman sin paulun;
minsta krÀk i kÀrr och syra,
nyss av solens vÀrma vÀckt,
till en ny högtidlig yra
eldas vid sefirens flÀkt.

Haga, i ditt sköte röjes
grÀsets brodd och gula plan;
stolt i dina rÀnnlar höjes
gungande den vita svan;
lÀngst ur skogens glesa kamrar
höras tÀta Äterskall,
Àn frÄn den graniten hamrar,
Àn frÄn yx i björk och tall.

Se Brunnsvikens smÄ najader
höja sina gyllne horn,
och de frusande kaskader
sprutas över Solna torn;
under skygd av vÀlvda stammar,
pÄ den vÀg man stÀdad ser,
fÄlen yvs och hjulet dammar,
bonden milt Ă„t Haga ler.

Vad gudomligt lust att röna
inom en sÄ ljuvlig park,
dÄ man hÀlsad av sin sköna,
ögnas av en mild monark!
Varje blick hans öga skickar,
lockar tacksamhetens tÄr;
rörd och tjust av dessa blickar,
sjÀlv den trumpne glÀttig gÄr.


Dikt Haga (FjÀriln vingad) - Carl Michael Bellman