Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt Baggens-gatan

N:o 55
BAGGENS-GATAN.

Mollberg höll flaskan och Bredström satt mitt emot i dörrn,
KlÀdd i sin randiga hemvÀfda rÄck och vÀst;
Klacka en toffel, smÄ pigorna nicka i hvart hörn,
Gubben han nicka och grÀla med pryl och lÀst.
Utan för Bod-dörrn, min Bror,
PÄ luckan himmelsblÄ och grann,
VÀndes tvÄ mÄlade skor
Emot hvarann;
I en grÄ och sprucken sky
StÄr en stöfvel stolt och spÀnd,
Underst syns en toffel vÀnd,
VÀnder Ät Bollhus grÀnd.
Mollberg ropa, skÄl mina dufvor okÀnd och kÀnd,
Grek, Turkinna, Tatterska och Morjan!
Mot min flaska och mot skinn-förklÀ kring min lÀnd
Astrilds pilar blÀnka som rödt saffjan.
* * *

Bredström klacklappa en stöfvel och Àn han smorde skon,
Karfva sin rulle, sjöng visor kring hela plan;
DÀr bor, sjöng Bredström, den tjocka Malena bred i ron,
Hon med rÀgnkappan och trasiga farbolan,
Hon Malena du vet,
Med Chirandollerna, – hva ba?
Breder i gumpen och fet –
Bor hon dÀr? ja.
Har hon lika vacker hy?
Nej nu Àr hon ful och grÄ,
HÀnnes vackra ögon blÄ
Kunna ej mer förmÄ;
DÀr mitt öfver, högt öfver porten, ser du dÄ?
DÀr bo flickor Ànda högt upp i vind,
I hvar sÀng sÄ flissa och rasa tvÄ och tvÄ,
Under sÄng och kyssar pÄ mund och kind.
* * *

A-p-pel-bomskan, – NĂ„ stamma din hund, sĂ€j rigtigt ut –
Bo, bo, bo, bor hon dĂ€r? – Ja, dĂ€r stĂ„r hon i dörrn,
Prydd med plumager, blÄ krage och grÄ Camlotts surtout.
Skörtena flÀgta med sniljor i alla hörn;
Toffeln framskjuter sin tipp,
SÄ hög röd som det röda lack,
Nedvikt, updragen pÄ kipp,
Med snö-hvit klack;
Parasollen grön och ny,
Fladdrar stolt i Nymphens hand,
FörklÀ, bröstlapp, flor och band
JĂ€mkar hon litet grand
Baktil göms den ljusbruna luggen ofta ibland
I en gammal urblekter Phaeton,
Fram i fronten glittrar en blomma, dÀr en rand
Af smÄ perlor framtittar nÄgon gÄng.
* * *
FĂ„, fĂ„, fĂ„, fĂ„fĂ€ngt at slippa i köket in. – Å jo,
Klappa pÄ luckan och hosta och bulta pÄ;
Katten i spisen han jamar och krafsar med sin klo;
Vist À hon hemma, ja det À hon, posito
Hör pÄ Fidella i fÀlln,
Hon skÀller uti canapén,
Vist À hon hemma Mamselln,
Å lĂ€ngesen.
HÀr À intet annat rÄd,
Bulta pÄ och namnet sÀj,
SlÀpp bror Wingmark in och mej,
Söta min lilla nÄd.
LÀt upp dörren, hÀr kommer nu ett herrebÄd,
Si min sköna, hÀr À min hand och din;
Agta kjorteln, si hur han fladdrar i hvar vÄd;
SlÀck ut ljuset, nu À min Lotta min.


Dikt Baggens-gatan - Carl Michael Bellman