Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt Taga rÀvar

Att taga rÀvar Àr en sÀrskild konst
om icke just ibland de sköna.
Att jaga dem för hund pÄ öppen mark
för fattigman lÀr ej sig löna,
ty dÀrtill fordras dyra don
förutom det att rÀven har det laget
att icke gÄ pÄ öppen mark,
ty helst bak busken gör han slaget.
NĂ„vĂ€l, man tar en gammal Ă„tel –
en Ă„tel Ă€r ett sjĂ€lvdött djur –
tillrÀckligt ruttet för en Mickel,
som, fastÀn han Àr stor filur,
likvÀl har sinne för den höga smaken.
I Äteln lÀgger man stryknin,
ett gift som fÄs pÄ apoteken
och brukas ock i medicin.

Sen runtomkring man kastar brockar —
en brock Ă€r en bit bröd med flott –
den dödar ej, den bara lockar
och Àr med Äteln i komplott.

NÄvÀl, vÄr Mickel kommer, Àter;
ger strax ett skri, ett fasligt ett,
gör skutt i luften, vÀter
och lÀmnar livet under stank.

*

SÄ gÄr det till att ludra rÀv,
en vidrig sak att se och höra,
men nÀr det icke finnes andra sÀtt
vad skall i Herrans namn man göra?


Dikt Taga rÀvar - August Strindberg