Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt Morgon

Skogar och skÀr de stÄ i brand,
junimorgon Àr brÀnnhet,
vÀstlig blÄser vinden frÄn land,
dagen lovar bli vacker.

Kaffekokarn pÄ förstukvist
puttrar vid spritblÄ lÄga,
huset sover Ànnu en frist,
herrn Àr ensam pÄ benen.

Tar sitt kaffe i fruns fÄtölj,
tÀnder sÄ cigarretten,
samlar papperen i portfölj
och gÄr sin vÀg helt sakta.

Tar i trÀdgÄrn en liten titt,
synar gurklist och sÀngar,
hÀr och dÀr han gör ett snitt,
plockar maskar frÄn kÄlen.

Upp i berget han sig beger,
granskog doftar av kÄda,
röda stugan dÀrnere ser,
vita knutar och gröna luckor.

Och dÀr sova Ànnu de smÄ
och deras lilla mamma,
kastar slÀngkyss en och tvÄ,
vandrar inÄt i skogen.

Plockar en viva, en orkidé,
orren smÀller i snÄret,
ekorrn kilar frÄn trÀ till trÀ,
Ärtan snattrar i kÀrret.

Sen vid stranden i sin bersÄ
han slÄr sig ner att skriva.
Hav och sol och böljor blÄ!
Nu skriver han satirer!

Sen till frukost han ilar hem,
barnen skynda bli kyssta,
som satiren ej trÀffat dem
Àro de snÀlla och tysta!


Dikt Morgon - August Strindberg