Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt Folkupplagan

NĂ€r kungar skola skjuta folk,
begagnas kulor och kanoner.
Kanonen, som Àr maktens tolk,
dock kostar upp till millioner.
NĂ€r folken skola skjuta kungar,
dÄ ha de bara dynamit,
kanonen lÀnsat deras pungar,
och fattig hjÀlte blir bandit.

O Barthold Swartz, du store,
man firat nyss din jubelfest,
som om din stora upptÀckt vore
ibland de bÀsta aldra bÀst.
Ditt pulver svart liksom din kappa,
det var en prÀktig medicin,
det verkar hastigt som Jalappa,
och botat kyrkans kolerin.

Men ock det slagit blÄa dunster
i folkens ögon nÀr det brann,
och alltför dyr pÄ dina gunster,
du aldrig blev en folkets man.

Nobel, ditt namn hörs sÀllan prisas!
Din upptÀckt stundom dock med skrik
sig pÄmind gör, men dÄ förvisas,
ty den har luktat politik.
Din vita salva redan botat
sÄ mÄnga sÄr av kÀpp och knut,
och fast med tullförbud man hotat,
den har gÄtt fri som kungligt krut.

Den frigjort snart det gamla Russia,
den slÄr i kistan spik pÄ spik.
Om vÀrlden ej ett stort Borussia
skall bliva ömkligt, blodigt lik,
dÄ Àr det du som har meriten
att jorden Ànnu ej stÄr lik.
SÄ vit som snö Àr dynamiten,
”som oskuld och som arsenik!”

Du Swartz, en liten edition lÀt taga
för de förnÀma och för furstehusen!
Nobel! Du gav en vÀldig folkupplaga,
som stÀndigt lÀgges upp i hundratusen!


Dikt Folkupplagan - August Strindberg