Svensk poesi

Dikt pÄ svenska


Dikt Ballad

Vid Monts-Noires,
vid Monts-Noires vid RhĂŽne:
Herr Beaujolais,
herr Beaujolais de Beaune,
han byggt en borg vid alpens rot,
som blickar ned med hat och hot
pÄ hyddorna invid dess fot
ner i den lÄga dal.

Herr Beaujolais,
herr Beaujolais de Beaune,
han byggt sin borg,
han byggt sin borg vid RhĂŽne.
Men högt pÄ alpens spets det bor
en gammal falk, som folket tror
att han Àr med Hin Onde bror,
sÄ tros i djupan dal.

Herr Beaujolais,
herr Beaujolais vid RhĂŽne,
han Àlskar ej,
han hatar hyddans son.
Med dennes svett han föder svin,
ur dennes mÀrg han pressar vin,
men över honom ruvar Hin,
Hin Onde och hans bror.

Herr Beaujolais,
herr Beaujolais de Beaune!
Hör upp! Hör upp!
Hör du ej bergets dÄn?
PÄ Alpens spetsar snön har smÀlt
och falkens vissling ljuder gÀllt
högt över klyft och höjd och fÀlt
och borgen dÀr du bor.

Herr Beaujolais,
herr Beaujolais vid RhĂŽne!
Du vet! Du vet
var dÄnet kommer frÄn.
Det falken Àr som vid sitt bo
har rubbat isens svaga bro;
den störtar ner, den rullar – O! –
Nu Àr lavinen hÀr!

Herr Beaujolais,
herr Beaujolais de Beaune,
hans borg och han,
de sova nu i RhĂŽne.
Men sonen hans gÄr vÀrlden kring,
har ingenting, Àr ingenting
och blir vÀl aldrig nÄgonting,
om ej han bliver kÀr.

Herr Beaujolais,
herr Beaujolais de Beaune,
han hatade,
han hatat hyddans son.
Men hyddans dotter har hans son
i dag fÄtt ljuva ögon frÄn,
som lockade till kyssars rÄn
och dömde till en sÄng.


Dikt Ballad - August Strindberg